Ordförandebrev 6

Hej Seglarvänner!

Jag tänkte ta upp några frågor som kommit upp under sommarens snack om segling, från bryggan här hemma till nationella och nordiska tävlingar. 

Temat är hur vi kan få fler att hänga med på våra seglingar. Det blir allt tydligare att det är svårt att få med de yngre, de har ju så mycket annat som drar i dem. Föräldrar vill ju också att det ska vara fysisk träning, och det får man ju inte riktigt på samma sätt med radiostyrda båtar, även om man får en del steg.

Jag tror att det handlar om att vi måste bli bättre på att behålla våra äldre medlemmar. Vi ser ju redan att ibland är mer än hälften av de som seglar Grandmaster. Det är viktigt att de känner sig välkomna, även om syn, hörsel och rörelseförmåga minskar med åren. Jag märker ju själv av det när jag närmar mig 80.

En del av detta handlar om hur vi lägger banan och väljer styrområdet. Den internationella domaren som var med på Globals i Nynäshamn föreslog att man ska kunna se segelnumren över hela banan. Jag har själv märkt att även domare ibland inte kan se allt och behöver hjälp. Det gör det ju t ex svårare att avgöra rundningarna objektivt. Vem ser bäst, observatören eller seglaren själv som gör sitt bästa för att runda? Ska vi hellre fria än fälla? Eller ska vi uppmuntra observatören att hålla tyst tills seglingen är över och då rapportera diskvalificering? Det finns starka åsikter åt olika håll. Minst dramatiskt blir det om den som ser att en rundning inte skett säger till seglaren direkt.

Storleken på bojarna är också viktig. Är de för stora kastar de stora skuggor och är svåra att runda. Är de för små är det svårt att se om rundningen skett, särskilt om många andra båtar blockerar sikten. Om styrområdet är mycket begränsat är det svårt för domare och andra att få en bra vinkel. Detta bör seglingsledaren tänka på.

Att lägga en mycket kort startlinje har också fått kritik från flera framgångsrika seglare. En kort startlinje med många seglare ökar antalet incidenter och försämrar stämningen vid bryggan.

Sen har vi det här med kamratuppfostran. Det är naturligt att seglare som ser sitt race förstört genom en styrbord-babord-incident vill protestera. Men när det gäller oerfarna seglare med dåligt självförtroende måste vi vara försiktiga så att vi inte skrämmer bort dem. Det är jobbigt nog att ofta komma sist och se det omöjliga i att klättra på rankinglistan. Vill vi ha med äldre seglare som inte har möjlighet att segla så ofta och kanske inte har någon längre bakgrund i radiostyrd segling, måste vi hjälpa dem och behandla dem respektfullt.

När en seglare märker att hans båt går sämre är det väldigt värdefullt, som nu ofta sker i tävlingar, att medtävlande försöker hjälpa till att identifiera felet. Det skadar oftast inte  seglarens egen position i tävlingen, men det betyder så mycket för den som har problem. En guldstjärna till de som gör detta på rutin!

Segla lugnt!

Ordförandebrev 5 – utvärdering av DF 65 Globals och grattis Tim Shuwalow till segern!


På begäran av den internationella styrelsen DFICA har vi kort sammanfattat våra erfarenheter av vad som var bra och mindre bra med eventet inför nästa stora event DF95 Globals i Sydafrika 2026.

Det har också den organiserande klubben NSS, Nynäshamns Segelsällskap, gjort med en rad praktiska synpunkter på vad som skulle kunna förbättras för framtiden. Överdomaren för eventet har i tillägg gjort en utvärdering som ger eventet högt betyg. Ordföranden i Svenska Seglarförbundet SSF Olof Granander besökte oss och gav uppskattande feed-back.

Sammanfattningsvis var det en riktigt positiv upplevelse, mycket tack vare det fina vädret och att vi valde en arena som verkligen är perfekt för segling på internationell nivå. Samarbetet med den internationella styrelsen var mycket gott – och trevligt. En pub med engelskt öl drog många seglare på kvällstimmarna.

Det var grymt att så många svenska seglare och funktionärer var med och stöttade eventet. Och det var också härligt att se många seglare från Storbritannien, Australien och till och med små länder som Finland. Vi är stolta i DF Sailing Sweden över att ha bidragit till att göra detta till ett evenemang på bästa internationella nivå. Totalt deltog knappt 70 seglare från 11 nationer.

Seglingsledaren Micke Lindell, tre svenska domare, NSS projektledare Gunilla Djupfeldt och John Holm som ledde resultathanteringen samarbetade effektivt med flera tiotals funktionärer. Våra egna seglare gjorde ett stort arbete med att lägga banorna rätt och fungera som observatörer.

Vi är extra nöjda med hur vi tillsammans kunde hantera alla risker som dök upp, som pandemin och det oförutsägbara vädret.

  1. Pandemins påverkan

Det var verkligen en utmaning att behöva skjuta upp eventet på grund av pandemin. Vi rekommenderar att vi tar lärdom av detta för framtiden, så vi är bättre förberedda om något liknande händer igen. Det största problemet var att pandemins plötsliga utbrott gjorde att inte allt hade satts på papper, inklusive valet av arena i Nynäshamn. Pandemin kom i vägen för ett detaljerat avtal med klubben i tid, något som både NSS och vi beklagar. När DFICA fick reda på att NSS styrelse ville byta plats för DF65 Globals från den stora gästhamnen till den mindre Fagerviken mindre än ett år innan eventet, ville vi testa den nya platsen (Plan A) och ha en backupplan (Plan B) på den gamla platsen. Klubben gick med på detta.

  1. Generalrepetition

Plats A hade aldrig tidigare varit plats för mer än tune-ups , så vi visste inte riktigt vad vi vi hade att vänta. Efter en testkörning i april insåg vi att Plan A inte skulle funka, så vi bytte snabbt till Plan B. Det löste sig på en timme. Men mycket arbete behövde läggas ner på att att anpassa arrangemanget till de nya förutsättningarna under den sista månaden. Vi stöttade klubben ekonomiskt för att hantera de utmaningar som dök upp.

  1. Genomförandet

Eventet gick superbra, vädret var perfekt och gästhamnen gjorde ett bra jobb med att freda piren från alltför mycket trafik. Vi hade gott om plats på bryggan för alla deltagare och deras sällskap.

  1. Information och dokumentation

Vi dokumenterade så mycket som möjligt med hjälp av iPhones och YouTube med så småningom knappt 100 videos som redan sammantaget har flera tiotusental visningar. Mer än 25 videos av hela heat kan man lära mycket av.

Vi hade en Facebook-grupp med över 500 medlemmar och en hemsida för eventet. Vi höll alla uppdaterade via WhatsApp som slog igenom på allvar som kommunikationsmedel. Resultatprogrammet SHRS som delade in seglarna i Guld, silver, brons och koppargrupper efter en grundomgång fungerade utmärkt.

6. Svenskar i topp

I tillägg till ovanstående är det bara att konstatera att den svenska dominansen i seglingarna var stor – med 19 svenskar på de 25 första platserna. Och Tim Shuwalow briljerade på ett sätt som fick våra vännar från Australien att påminna oss om hans australiensiska bakgrund.

Och i Nynäshamn och i NSS kan man vara stolt över att ha etablerat en arena för framtida radioseglingar på internationell nivå.

Ordförandebrev 4 – 2023

Några dagar före jul 2023 är det dags att summera året som gått och se fram emot 2024. Vi vet vad som har varit men vi vet ganska lite om det år som kommer. Vi kommer med största sannolikhet att mötas av svårigheter som drabbar oss personligen och i vissa avseenden oss alla. Samtidigt erbjuder sporten en möjlighet att koppla av från nyhetsfloden med krig och kriminalitet.

Det första budskapet från oss i styrelsen till jul: ett varmt tack till alla er som främjar sporten genom att se möjligheter mer än svårigheter!

Segling kräver en positiv attityd, vare sig det gäller Gotland Runt (där många bröt) eller en segling i december i Florida med hård vind, skiftande vindriktningar och total avsaknad av sol. Och många har väl ibland undrat hur man kan hitta en bra arena när väderleksutsikterna inte visar sig pålitliga. Den enkla sanningen är att det är svårt att hitta platser att segla på som försäkrar oss mot alla svårigheter: sjögräs, vågsvall från annan båttrafik, ofördelaktiga vindriktningar. Samtidigt önskar vi nära till toaletten och andra bekvämligheter. Vi blir allt mer beroende av starka lokala klubbar. På platser där de ännu saknas kan vi inte effektivt utnyttja fina möjligheter att segla.

Allt detta innebär också en ökad påfrestning på sporten ekonomiskt. Det kostar att byta arena under pågående tävling och att arrangera tävlingar på lång distans. Någon nationell eller regional kraft kan hjälpa till att göra en segling i Marstrand till en framgång som skedde i höstas. Men det krävs en lokal klubb med ett antal entusiaster som vet vad som gäller. Möjligheterna till ekonomiskt stöd genom sponsring och andra bidrag är begränsade när det inte är fråga om stora ekonomiska företagsintressen.

****

Många av oss ser nu fram emot Globals för DF65 i maj 2024 både som seglare och organisatörer. Det blir en spännande uppgift med omkring 80 seglare och intensiva tävlingar under en hel veckas tid. Där har vi verkligen anledning att hoppas på vädergudarna: Nynäshamn i maj kan vara fantastiskt med sommartemperaturer i underbar svensk skärgård. Intresset är stort inte minst från Australien där många seglare vill fly södra halvklotets vinter – men också från England där vi väntar på många ytterligare anmälningar. Från USA blir det färre deltagare eftersom man där satsar mer på DF95 för seglingar på nationell nivå. Vi kommer av allt att döma få många svenska platser – hur många vet vi i januari.

Om vi kan få ut bild, ljud och text från tävlingarna på ett trevligt sätt där även icke-experter kan uppleva spänningen på bryggan kan det innebära ett lyft för sporten inte minst när det gäller återväxten. Vi arbetar på det och den video som man kan se från Marstrand ger en indikation på hur fint det går att dokumentera tävlingar – vi har tidigare prov på det på hemsidan till exempel från SM Ljungskile 2021. Frivilliga krafter kommer att krävas och flera har redan anmält intresse att hjälpa till med alltifrån drönarfotografering till systemkamera från klubbhuset läktare, kommentering av inspelningar från seglingarna, mm. Hör av er till mig (larserik.lundin@gmail.com) om ni tror att ni har möjlighet att bidra med tid och kunskaper.

****

Men nu till det viktigaste inför nästa år – alla väntar väl på kappseglingsprogrammet och det ligger nu ute på hemsidan här.

Kappseglingsgruppen har som alltid gjort ett stort arbete för att få till stånd seglingar som inte överlappar för mycket nationellt, regionalt och – särskilt när det gäller Stockholm – lokalt. En annan ambition har varit att samordna med Enmetersförbundet för att möjliggöra seglingar med DF 95 och IOM på samma plats. En av våra medlemmar har bett att seglingar inte ska flyttas alltför ofta vilket kan försvåra för de som bor långt från Sydsveriges mitt. Även det tar kappseglingsgruppen till sig och försöker göra det bästa möjliga.

För egen del öppnar programmet möjligheter att delta i seglingsdagar omfattande bortåt en månad vartill kommer ett antal lokala klubbseglingar i Mariestad och Stockholmsområdet. Man kan tycka att det borde leda till ett hopp uppåt på rankinglistorna för DF65, DF95 (och IOM) från mycket låga nivåer. Men för det första kommer det inte att ske eftersom de flesta andra också blir bättre och för det andra: det är inte poängen utan kamratskapet med en allt större grupp av intressanta människor och glädjen att vara utomhus inte minst under tider på året då många nöjer sig med en promenad runt tomten.

Så ett andra tack till alla organisatörer som gör detta möjligt!

****

När det gäller ekonomi så har förbundet under ett antal år bedrivit en försiktig politik som har gjort det möjligt att bygga upp tillgångar som idag överstiger 100 000 kr. Det är en långt bättre situation än den som flera andra jämförbara förbund har och den förbättras ytterligare genom att medlemsavgiften justerades upp under årsmötet 2023 till 200 kr per år. Det är fortsatt en liten summa i förhållande till alla andra klubb- och anmälningsavgifter som de flesta betalar. Och antalet betalande medlemmar växer och är omkring 250 för närvarande.

****

Men återväxten behöver förbättras ytterligare och processen att få in barn och ungdomar har knappt ännu tagit fart. Ett exempel som jag är med om att diskutera lokalt är att ansöka om medel från en fond för att inköpa båtar och sedan organisera en studiecirkel för att tillsammans montera riggar. Om några ”prova på”- båtar finns lokalt finns det också möjlighet att använda dem för att till exempel göra jolleseglingskurser mera intressanta. Hur många jolleseglare kan under den första kursen för optimistjolle få en uppfattning om hur kul det är att kappsegla? För att underlätta sådant arbete kan det kanske vara värdefullt att utveckla ytterligare tillgången till videomaterial och olika typer av instruktionsdokument som är anpassade till de som börjar från början.

****

Till sist en egen fundering kring priser som delas ut i olika tävlingar. Hur det sker är viktigt och det finns kanske skäl att som skedde i Ålsten nyligen (där deltagande av en 86-årig medlem premierades) uppmärksamma inte bara framgång utan också ambition.  Åldersstrukturen håller på att förändras allt eftersom åren går och många av de mest framgångsrika seglarna når pensionsåldern. I USA har man delat upp klasserna ytterligare utöver distinktionen vanliga seglare och Grand Masters (65+). Så länge som vi inte har fler ungdomar och kvinnor som seglar är det svårt att skapa särskilda priskategorier för dem. När nästan alla våra bästa seglare gått i pension är det kanske värt att ta en funderare kring priserna…

God Jul och Gott Nytt År!

Lars-Erik Lundin

Ordförandebrev 3/ 2023: ”Det är lätt att bygga en båt, men mycket svårt att bygga en båtklass”

När jag inför DF65 Globals I Nynäshamn nästa år skummar sajten dfracing.world så inser jag som relativt nybliven ordförande i Df Sailing Sweden att det inte finns skäl att försöka uppfinna hjulet på nytt. Grundarna av båtklasserna DF65-DF95 anförda av konstruktören John Tushingham gav för ett par år sedan ut ett tanke papper som fick titeln ”Founders Statement”. Tanken var att detta skulle ge underlag för bildandet av nya nationella klubbar runt om i världen – vilket sedan också hände i länder som nu senast Kanada och Irland. Det bildades en fokusgrupp i vilken även Petter Kostman som svensk representant deltog. Resultatet blev ett 20-sidigt dokument som du kan läsa här. Utgångspunkten var Tushinghams konstaterande att det är lätt att bygga en båt men mycket svårt att bygga en båtklass.

För oss nykomlingar i klassen är det lätt att gå i fällan och tro att vad radioseglingen gäller är att vinna. Men hur kul är det att vinna om ingen annan deltar i tävlingen? Och vem ska betala och arrangera? Vad händer – vilket nu är på god väg att ske – när de flesta seglare redan är pensionärer? Varför ska man köra tiotals mil för en tävling om dem man träffar är främlingar som man inte känner någon gemenskap med?  Vad säger familjen när pappa eller farfar/morfar ger sig av ännu en värdefull helg då gräset skall klippas och barnbarnet skall på fotbollsträning? Vad säger plånboken i en tid med skenande räntor och allt dyrare bränsle? Allt det där har man redan tänkt på i gruppens dokument. Radiosegling måste vara engagerande för fler än de som seglar och för fler än de som har chans att vinna. Sporten måste locka yngre och inte minst kvinnor. Familjerna måste se ett värde i att mycket tid ägnas åt sporten.

Det för mig till en annan källa till kunskap på den internationella sajten. Under ett antal år har man hittills intervjuat sju erfarna seglare – från Sverige Jonas Samson. Det som jag fäste mig vid var att ett av intervjuoffren talar om att hans psykiater ordinerat radiosegling som botemedel mot en depression. Och de rent fysiska hälsoeffekterna är också betydande. Jag gick 20 000 steg den första dagen under DF95-SM i Vadstena och 13 000 steg den andra.

I Ålsten i helgen hurrade vi för Olle Malmgren när han vann åttonde racet. Han är född 1936 och tidigare elitidrottsman och ser detta som träning. Jag skrivit det förut och jag skriver det igen: Radio segling ”is good for you”. Och inte bara för dig utan för din familj som får en gladare och mera tillfredsställd familjemedlem.

Förbundet utvecklas

Det här är mitt tredje ordförandebrev sedan april och det är ingen brist på stoff.

Jag har fått uppgiften i styrelsen att tänka på hur förbundet ska kunna utvecklas vidare. Development är därför den naturliga startpunkten när vi bokstaverar DragonForce på engelska inför världsmästerskapen nästa år. Utveckling har flera dimensioner. Det finns mycket att vara glad över när det gäller radioseglingens utveckling i Sverige. Vi har nu fler än 240 betalande medlemmar. Och vi i styrelsen är relativt säkra på att vi är bara i början på en utveckling som vi inte vet slutpunkten på, förutsatt att det inte blir krig i hela världen. Enkelt uttryckt lär klassen få svårigheter om vi inte får fortsätta att importera från Joysways i Kina

Just nu ser det bra ut i Sverige. Nya seglingsplatser kommer till i snabb takt: Lerum, Västervik, Marstrand, Norrtälje, Västerås etc.  Förr eller senare kommer det vara en realistisk vision att det går att segla utan att åka långa sträckor med bil som vår regionindelning redan syftar till att minimera utan att ta bort möjligheten till nationella rankingpoäng. Då kommer sporten att inte bara bli mer ekonomisk utan också mer miljövänlig i olika avseenden. Då blir det också möjligt att på ett helt annat sätt få med ungdomar. Som framgår av den internationella sajten så är radiosegling ett steg på vägen mot att tävla med större båtar, parallellt med jollesegling och numera även e-segling som stöds av det svenska seglarförbundet och inte minst KSSS anförda av tvåan i Gotland Runt Chris Harding. Det är en ny trend – hittills har det mest varit att de som tidigare seglat och tävlat i stora båtklasser gått över till radioseglingen när det blivit svårare att få båten i sjön.

DF 95 växer

Allt fler IOM-seglare vill delta i Dragon Flite-95-regattor som anordnas både inom och utom landet. Dragonflite-gruppen på Facebook har nu över 300 medlemmar vilket indikerar ett snabbt växande intresse. Det gör också det faktum att när 35 nya båtar registreras i Marstrand så är det DF95, inte DF 65 som det handlar om. Där satsas det stort på en för radioseglingen mycket attraktiv plats.

Och när SM i DF 95 skickligt anordnades i Vadstena av segelsällskapet där (SSVÄT) med Micke Lindell som seglingsledare så deltog 39 startande under två hektiska dagar. I artikeln ”Magnus Timerdal Svensk Mästare DF95” på denna sida kan du läsa mer om den rafflande finalen och även titta på en video som jag försökt att spela in och kommentera i efterhand (förbättringspotential – men en form som kanske passar som ambitionsnivå i samband med Globals i Nynäshamn i maj nästa år – mer om det nedan).

Om DF95 kan kanske tilläggas att det är en båt som gör det flesta seglare glada – den seglar fort och vackert och är något lättare att hålla torr än DF65. Och fortfarande praktisk att transportera i personbil och på flyg i de svarta lådorna som rymmer allt utom A-riggen monterad. Den kostar något mer men många tycker att det är det värt. Och tekniken att montera riggar, elektronik är i stort sett densamma. Så mycket talar för att detta kommer att bli en stor klass i Sverige även om rankinglistan just nu är hälften så lång som för DF65. Och för dem som vill tävla i England är DF95 ett utmärkt val. Senast klarade en av våra mest seniora medlemmar Stig Strömquist hem en hedrande 15-plats i Poole den 8-10 september. Och de strålande svenska och nordiska framgångarna på bredden i DF Globals i Fleetwood 12-19 maj i år med Michael Collberg m fl högt placerade kommer sent att glömmas av oss som följde varje heat med spänning på distans.  Där kunde vi också tydligt se att DF95 inte är en klass som är begränsad till Stockholmsområdet. Flera seglare som normalt (t ex i Mariestad med tre av de tjugo första placeringarna i Fleetwood) tränar med DF65 visar sig kunna utnyttja den erfarenheten för att placera sig på topp globalt i DF95.

Vi blir äldre – nu gäller det att vi också blir yngre!

Vi blir alla äldre men det tycks inte vara ett hinder (så länge som hälsan är någorlunda). Mer än en tredjedel av de anmälda till nationell ranking i DF65 i Södertälje i september är Grand Masters=pensionärer. På nivån DF95 är det hälften. Att GM-seglare går hem med flera priser både för bästa Grand Master och plats på pallen kommer att bli allt vanligare. Det finns de som tycker att gränsen till Grand Master bör flyttas upp ett antal år.

Detta gör det desto viktigare att intressera yngre förmågor som ju skett med stor framgång i släkten Lindholm med Johan som efter en fenomenal seger i Gryt i augusti nu också debuterat framgångsrikt i DF95 i Vadstena med en hedersam 11-plats. Detta efter att ha börjat segla båten någon dag innan… Läs gärna Mats Hagmans fina krönika från Gryt om Lindholmarna  – men också Johans påpekande att han visst måst träna och tävla många timmar för att komma dit han redan är. Formeln är fortsatt Fallenhet+Träning=Resultat.

Till detta måste dock tillfogas – som betonas av nästan alla Skippers som intervjuas på den internationella sajten – faktorn Förberedelser och kvalitetskontroll där vi har föredömen i förbundet som nästan aldrig har problem på banan – och det är naturligtvis inte en tillfällighet. För oss andra finns det bara en lösning: läs och lär och kontrollera allt som förefaller självklart. Och fråga andra – det är förvånansvärt hur lätt andra ser fel i båten som du själv förbisett. Står masten rätt? Sitter pluggen i? Har du satt på strömmen? Till och med det sistnämnda upptäcks ibland för sent av mycket erfarna seglare.

Förbundets roll som intresseorganisation för medlemmarna

Detta hindrar inte att vi som förbund har anledning att fånga upp tankar från klubbarna och fortsätta att bidra till kvalitetsarbetet när det gäller att utveckla  båtar och riggar liksom även vägledning om hur olika servon mm skall installeras och rostskyddas. Att det är viktigt att försöka åtgärda det som kanske kan lösas redan i fabriken är uppenbart. Men också till synes små problem som att bridle-ringen för storskotet kan behöva slipas av för att skotet inte skall förstöras kan vara viktigt. Att gummilinan måste spännas – inte för hårt för att förstöra servot, inte för löst för att tråden skall gå av trumman är ett mycket vanligt problem. Och erfarenheten är väl att om du måste öppna luckan till innanmätet under pågående segling riskerar du en otät båt med allvarliga följder för resten av dagen och en risk att behöva byta ut dyra elektroniska komponenter. Problem tycker jag som fortsatt är värda en och annan tråd i våra Facebookfora. Kanske är det dags att på nytt aktivera det forum som finns på hemsidan där vi lite mer systematiskt kunde samla råd och erfarenheter från medlemmarna när det gäller trimtips, båtunderhåll mm.

Några ord om Globals

Till sist några ord om Globals -24 där planeringen framskrider på ett bra sätt. Segelsällskapet NSS i Nynäshamn har etablerat ett bra samarbete med den globala kommittén anförd av Phil Burgess från Australien. Vår representant i detta fortsätter att vara Mats Hagman. Förbundet hjälper också till med att förbereda inmätningen av båtar med hjälp av experter som Rolf Andersson. Det var en procedur som tog alldeles för lång tid i Fleetwood. Våra mest erfarna seglare ger också råd om banläggningen tillsammans med Micke Lindell som tilltänkt seglingsledare. Fagerviken Nynäshamn anses av det internationella förbundet helt acceptabel som arena och är en mycket vacker plats som framgår av bilden. Förutsättningarna för arrangemanget socialt med mera är mycket bra.

Själv kommer jag att koncentrera mig på det som vi har åtagit oss att göra från förbundets sida – dokumentation inklusive videoinspelningar. Vi föreställer oss inte livesändningar utan redigerade videos och snabb förmedling av resultaten på nätet. Låt mig ta tillfället i akt och efterhöra om det finns intresse att delta med kameror och kanske även drönarfotografering. Förbundet har diskuterat att underlätta sådant deltagande praktiskt och kanske också ekonomiskt. Professionell streaming tror vi inte på, givet erfarenheterna från flera tidigare VM. Och vi behöver kommentatorer som känner seglarna och vet vad radiosegling är. Hör gärna av er till mig med förslag och synpunkter (larserik.lundin@gmail.com). De som inte vet någonting om radiosegling förstår i regel inte vad som händer på banan om seglingen inte kommenteras och om fotograferingen görs på ett sätt som inte visar segelnumren. Det är dags för oss att få en större publik i Sverige och internationellt!.

Lars-Erik Lundin