UK Nationals DF95 18-19 maj 2019

UK Nationals, Eastbourne 18-19 maj 2019

 
Svenska deltagare, 1. SWE60 Jonas Samson – Jag blev bästa svensk!
 
Tåget gick 05:12, bara de riktigt maskulina är uppe vid denna tiden, jag tillhör inte den exklusiva skaran, man har ju nyss fyllt 50, så det var med suckar o stön som jag gick upp 30 min innan.
 
Packad väska sedan flera dagar, varit iväg och rest med jobbet, undra om jag fick med mig batterierna? Spännande det här med radiosegling 🙂
 
Prognoserna såg fina ut i måndags, B, C och kanske D rigg….blir skoj detta!
Föränderligt väder, hmmm, nu på planet så säger prognosen för lördagen, mellan ultralätt till noll, tur att man kan få en Pint vid dammen! Söndagen ser något trevligare ut med 1-3 m/s. Blir fint detta är magkänslan.
 
Det är hela 60 anmälda, hoppas samtliga kommer, för då är det historiskt i antal deltagare och ett rekord för en internationell regatta – rekord är till för att slås har jag läst nånstans. 6 olika nationer, UK, USA, ITA, SUI, NED och 1 ensam från SWE 🙂
 

Det blev en morgonöl på Kastrup i väntan på Norwegianplanet.

Morgonöl på Kastrup.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det ryktas att det blir 4 grupper och som vanligt med HMS så första rejset är det överlägset viktigaste, kommer vara taggad så det sprutar genom öronen att få till ett riktigt bra race och förhoppningsvis hamna i A redan från början och sen som den tjuriga gubbe man är så ska jag göra allt vad jag kan för att envist hänga kvar o kanske peta till de mer namnkunniga på snoken några gånger.
 
Fredag eftermiddag och träningssegling, dessa förutsättningar skulle komma att visa sig var bland de bättre för hela helgen.
Ostlig vind 3-4 meter, stabilt o stadigt, bra stånk i skorven och motståndet var både Tim och Chuck, jag gled fint ifrån dessa både på kryss o läns. Det kändes fint, riktigt fint, små justeringar för höjd gjordes, det hördes att ”Hey Jonas, are you going to finish us all this weekend?” Skönt ändå att de hade helt fel!

 
 
 
 
 
Trevligt umgänge under fredagkväll och många spända seglare som ändå slappnade av med någon öl och lite ljug. Skönt gäng engelsmännen, med inslag från de andra nationerna.
 
Lördag morgon och samma vindriktning och styrka som fredag eftermiddag, yes, hade jag tugget och gången från igår, ut o testa mot de bästa. Kändes fint mot Tush och Buzz, samma speed kanske kanske någon liten edge i höjd. Jag började känna att detta blir spännande!
 
Första seedningsrejset, jag i ”C” och start nr 2. Iväg vid lovatsbojen, bra tryck och höjdade några i lä, första motet, slag mot höger och BB, gick före 2 SB båtar, mot igen, slag mot SB och en puff. Kanon, hur svårt kan det vara? Rundade 4-5 nånting och valde högersidan, det var första misstaget denna helgen, total punka och båtarna på andra sidan (det skiljer 5-6 meter i bredd på länsen) går som skållade råttor, jag rundar upp som 10a. Shit! Det var ju detta rejset som är så viktigt, gör vad jag kan och spelar skiften ganska rätt, 5a runt kryssbojen och jag jagar 4de platsen för att hamna i A direkt. Går lite mer åt vänster på sista länsen, några båtar går mer höger och snabbare, bättre VMG, jag hamnar utanför vid rundningen upp mot målet, ligger 8a lyckas knipa 7nde platsen över linjen och tänker, FAN börja i B det var just snyggt.
 
Regattans andra seedningsrace hade jag turen på min sida och startar väldigt konservativt uppe vid lovartsmärket för att kunna slå mig fri när jag vill och slippa bli låst av andra båtar. Planen funkar och efter kryss, läns, kryss, läns så har jag bara Paolo före mig och jag slutar tvåa. Kanon!
 
 
Indelning sker och jag hamnar i A, vilket getingbo. Jag har aldrig seglat mot bättre motstånd, det är namnkunnigt folk i hela gruppen. Här gäller det att hålla sig till planen och inte göra misstag, då åker man ner i B direkt (något jag fick erfara under söndagen)
Startar återigen uppe vid lovart, slår runt bojen och börjar spela skiften, farten i båten finns, så det gäller att använda de förutsättningar man får, går i en höjdare, som höjdar och höjdar för BB, när kommer motet? Jävlar, det kommer inte något……slår på måfå upp mot bojen och har överseglat, släpper ut flera knäpp och speedar, orolig för att någon som träffat vinkeln ska ha plats innanför, det går bra jag rundar 1a och håller detta till sista länsbojen när John har plats innanför, dumt beslut långt upp på länsen att hamna i lä om honom…..jag släpper snyggt plats och går i mål som 2a. 7-2-2 borde lugna magen…..för första gången sedan Dallas har jag darrtumme…
 
Nästa race blir efter banändring, det skruvar åt höger, mot syd, rakt över klubbhuset. Det är typ blankvatten vid kryssmärkena, men 3 meter vid starten. Går iväg lite mer i mitten av linjen, ser att båtarna vid lovart höjdar, försöker överleva lite i mitten, ser att båtarna till vänster slår och höjdar ”Hey detta går inte ihop” jag slår och duckar, slår tillbaka och det motar, jävlar, det är precis såhär jag INTE ska segla, lugn o fin, fart i båten och åt rätt håll, frågan är bara åt vilket håll. Slår igen och det höjdar i 3 sekunder mot igen, slår, hamnar dumt till och duckar ”alla båtarna” äntligen layline. Rundar 5a från slutet, går i mitten och gippar på skiften, tar 2-3 båtar på väg ner. Vilken boj ska man runt? De åt höger motar, de åt vänster motar. Väljer boj efter enkelheten, höger blev det. Tokfel, punka och mot. Vänster pekar högt och går fort. Fan.
inget spännande på resten av varvet, slutar 14nde sista placering innan B, tjoho. Båten kändes konstig, kollar allt o det verkar vara roderservot som strular. Världens bästaste Mike bytte på 2 minuter blankt! Världsklass.
 
Nästa race blir punka-stiltje-puff-vrid-krock-360 och ner i B.
 
Tar mig upp från B och spikar A. YEY, det är så skönt när man hamnar rätt i puffarna och har turen på sin sida. Tim som blev 2a, tyckte att jag bevakade honom fint, inte för aggressivt men tillräckligt för att han inte kunde göra nåt ”lets play this clean and easy”
 
Lördag kväll och käk på Cosmo, lång diskussion med Chuck och John om härifrån och framåt för klassen. Ett insider tips är att spara stålar, för 2022 blir det Barbados och DF95!!!! Jag åker, vem följer med?
 
 
 
John förklarar för Paolo att han behöver lugna ner sig lite, annars vinner inte John!
 
Söndag och NO 0-2 meter. Beslut från Europas bästa organisation inom RC? blev att lägga bana på andra sidan pölen. Alla promenerar över, 200m-isch och bojar kommer i, denna banan går utmed promenixen hela vägen, bra översyn och B-fleet startar, det verkar vara insidan som gäller, puff och lyft kommer på höger sidan. Noterat och jag startar precis runt lovartsbojen, mot, slår, rakt in på land, slår för land, före nästan alla, mot, slår in mot land igen, slår för land och leder med 5-6 meter vid kryssbojen, snyggt rekat herr Samson! Länsar mitten, gippar på vriden, John närmar sig, fan vad bråttom han har, jag lägger lös bevakning på andra kryssen, slår när han slår, behåller ledningen till kryssmärket, men han är lite för nära för att man ska kunna känna sig bekväm, det är ju trots allt DF-rock star man har i hasorna. Jag gippar runt spridarmärket, han gippar inte, fan, ska jag täcka honom? Nä jag har tryck och vinkel, låt honom runda svanen där borta. Rätt beslut, skönt. Rundar med utökad ledning länsbojen, inåt land. Går på skiften och drygar ut ledningen, spikar rejset. Detta race är det jag är mest nöjd över under hela helgen. Nu ligger jag 2a efter Paolo som går onormalt fort genom vattnet.
 
Nu börjar strulet, det vrider lite mer åt SO och då kommer vinden över strandvallen och ner på pölen. Jag hamnar lite dumt till, startar i lä, får lyft, alla får lyft och det håller i sig, ju närmare land man är ju mer lyfter det. Är låst i positionen och kan inte slå…..rundar bottom five, och strular på länsen. Ingen fart inget VMG, går inåt land igen och försöker klara mig undan nedflyttning. Det går åt h-vete. Ner i B så det visslar om det, studsar inte tillbaka utan är kvar. Jaha, det var den tävlingen. 25 nya poäng att casha in. Blir sur, går o sätter mig i gräset helt själv och undrar lite vad min familj skulle göra för roligt idag, hade varit bättre att vara med där.
 
Det skulle visa sig att jag var i B för att stanna resten av regattan.
När det är svårt så är det oerhört svårt. Puffar som kommer o går på någon sekund, vrid som luras och som består, vilket ska man slå i. Men likt förbannat är John där o kniper singelplacering efter singelplacering, även om han tjuvade nån gång, så kommer han tillbaka och landar en snygg 5te plats. Jag börjar tro han är omöjlig i en regatta. Nåt race här o där är vi ganska många som kan slå honom, men när man summerar så, jaha, då vann John igen.
 
Dock ska tilläggas denna mustiga redovisning att John kände sig pressad efter lördagen, han var 4a och 8 poäng upp. Det blir inte lätt tyckte han då, några vindpustar o skift senare blev det som det brukar.
 
Jag grattade honom till början på en dubbel, vad menar du, frågade han, ja de är ju DF65 om 2 veckor, då vinner du väl igen? Nja, knappt troligt, han har inte rört 65an på länge….. Tim, det är här du ska komma in i matchen!
Det frågas om vi från Sverige inte kan komma upp i 1 anmälan till och bli 10, vilket vore ett rekord på ett UK Nationals med utländska deltagare.
 
Slänger in ett gäng bilder nedan. Det ryktas om Fleetwood nästa år som arena för DF95 UK Nationals, jag åker, hänger nån med?

Tim vilar sig till silvermedalj

 

Mike the only one Weston

Tim vilar sig till silvermedalj

 

 

 

 

 

Vid tangenterna

SWE60 Jonas Samson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.