DF65 UK nationals 2019

Vi som gillar att ha det skoj!

UK Nationals DF65, 1-2 juni 2019.

Svenska deltagare:

Rolf Danehammar SWE46
Mats Hagman SWE14
Mats Hansson SWE222
Stig Strömqvist SWE133
Rolf Andersson SWE94
Olle Krogh SWE77
Ulf SWE645
Jonas Samson SWE60

Rolf Danehammar, Mats Hansson och jag själv lämnade Landvetter 06:55 fredag morgon, solen sken, vi visade pass och boardingpass femtioelva ggr för att säkerställa för personalen att vi inte är några terrorister med incheckade vapen.

Jepp batterierna i handbagaget granskades, jag fick till o med öppna min båtväska för att visa att kölbulben inte är terroristens nyaste vapen – snaran dras åt kring oss resande RC-seglare!

Väl på planet, som nästan var helt fullt så fick man minsann visa boardingpasset IGEN! Jag undrade vad som skulle ha hänt från senaste visningen 40 sekunder sen? Personalen hade ingen aning och lika lite humor. Nåväl, nu 2h i luften innan vi landar på Standsted AirPort och snälla Ulf hämtar upp oss i högerstyrd bil för färd nån timme mot Milton Keynes och träning hela sköna fredag eftermiddag.

Den obligatoriska flygplatsölen satt som en smäck, det blir en bra helg detta.

Efter landning så letade vi efter tax free, men vad f-n brexit är ju framflyttat!

Ulf kom o hämtade på flygplatsen i hyrbil, jo man tackar!

Från bilderna ser Milton Keynes fint ut, gräs och vatten, sjön verkar hyggligt mycket större än senaste dammseglingar man varit på i UK. Hoppas på mer vind än bleke med puff denna gången, blir så mycket mer segling då.

Fick en bild på Landvettergänget i väntan på att Ulf skulle vakna och hämta oss 😉

Seedningsheaten är indelade enligt bild nedan:

Sedvanlig after sail med öl och ljug, den hungriga hästen såg vi inte röken av.

Växlar att dra från fredagens träningssegling är att det är skönt att segla utan alltför stora puffar och vrid, båtarna går fint mot motståndet på vattnet. Skoj att segla mot Rolf Andersson igen, det är snart ett helt år sen sist. Bra skott i baljan har han. Är Rolf den med SWE i seglet som har störst möjligheter att rå på Rockstjärnorna och damm-expertisen och hamna på pallplats?

Dagens / helgens / årets / best ever-DF-bild visar att när man är på resande fot så är det finemang med monterat roder på skutan innan sjösättning, vi älskar dig Mats!

 

 

 

Det känns ganska fint med mat i magen, nån timme innan kudden ropar mitt namn, det är ju trots allt ganska många timmar sedan alarmet väckte familjen. 02:15.

Ska man summera dagens segling, så är det att man ska inte känna sig alltför fjollig för man riggar B (för man inte har någon A) när halva fältet seglar A+ eller A. Rätt inställd så skäms inte B riggen för sig, plocka puffarna och vriden så leder man med minsta riggen vid kryssbojen, ganska många bytte efter nån runda.

Det var ju just detta att plocka puffarna och vriden, nåväl, regatta i morgon, frulle vid 07:30, första start 10:00.

Lördagens race kan enkelt sammanfattas med att om man har turen med sig så håller puffen o lyftet hela vägen till kryssbojen, annars inte. Shit vilket lotteri, ska försöka redogöra med ord (vi som var här kan säkert instämma i samstämd kör) när man gick lite åt vänster, så var det helt plötsligt höger som gällde, när man gick lite höger så var det helt plötsligt vänster som gällde, slog man på skiften i mitten så var det den ena eller andra kanten som gällde och man rundade sista tredjedelen. Svårt är väl bara förnamnet, men det finns en John som klarar av detta med bravur, inte bara på tur utan på någon övermänsklig Rock-star kunskap som är de flesta, 99,9% helt utomjordiskt. John var rätt på det hela lördagen, oavsett var han startade, oavsett vilken sida han valde, det är svårt när det är svårt! John ÄR DF-racings skinande rockstjärna!

Vi var en hel del som vandrade mellan A och B med stressen att försöka studsa upp direkt men misslyckades, många poäng delades frikostigt ut till oss som stannade i B till nästa race, ouff hördes bland grönskande buskar och puffarna!

Några var duktiga och härdade ut i A och avstånden i poäng ökade, det ser ut att bli tungt för vissa på söndagen.

Såhär såg det ut efter lördagens seglingar.

Rolf Andersson 10 poäng upp till silver, det är görbart!

Söndagen bjöd på mer vind och något mer sydväst, vilket innebär att hela sjön ligger öppen. Inte lika mycket vrid o puff, puff o vrid, vakuum, puff o vrid. Känns som det blir lite mer riktig segling, spännande!

John stånkar på, men vi är några som ropar på uppmärksamhet. Noteringsbart är att flera GBR tycker att ”those swedes are on fire!” Jo man tackar! Behåll känslan till Globals 2020, då jävlar!
Det  hördes även att ”those swedish dark sails are to damn fast” från åskådare (b och c fleet racers)

Något jag skulle vilja lyfta lite lagom in i reportaget är att nästa års DF95 är spikat, UK Nationals kommer att hållas i Fleetwood, och det är mycket möjligt att även DF65 kommer hållas där. En fantastisk arena i sina bassänger. Vågar man hissa fanan på att vi blir 15 svenskar då? Finns det några till som vågar? Alla vi 8 som varit här denna helgen tror det och hoppas detsamma. Seglar man RC och DF, så finns det inget bättre arrangemang än UK Nationals. Häng med, pin pointa reda nu till era bättre hälfter att ”nästa år åker jag till England med min leksaksbåt” Done deal.

Åter till seglingen.

Resultatknapparen hade inte förstått innebörden av ”socialising with the DF65 gang” han var bra trött under hela söndagen.

Några få race från söndagen kan enklast beskrivas som: Är B för mycket så seglar man C, när C är för litet så seglar man B, eller varför inte A eller A+.

Shittes pommes frites hade min 10-åring sagt, bestäm dig! Nä, det är svårt!

Nåväl, efter lite velande mellan C och B så valde jag C, det var för litet, lyckades fixa en fjärdeplats och bäst bland C riggarna, fast det dojjade neråt 7 meter. Vågade inte byta upp mig till B förrän B fleeten går i mål och stundens allvar tog tag i en, sneglade åt John the Rock Star, han behöll C…..okey, då behåller jag C oxå. Snacka om rätt beslut. Blev snygg 4a igen, med bara C-riggar framför, de som behöll B hade svårt på länsarna.

Mats Hagman ville att jag skulle ha med ovan bild, det är fler än stockholmare som är ute o fiskar efter sina båtar. Herr ordförande testar Milton Keynes vatten!

Näst sista seglingen, dags för B riggen att återkomma. Lyckades med nöd o näppe knipa en 7nde plats i detta stenhårda startfält, tror det är det vassaste jag seglat mot! Och var nöjd med detta, Mick Chambelain som var strax före i totalen var bakom, undra om ovan bild på resultatsammanställningen vaknat. Jag ville ha reda på ställningen, vad skiljer, om ens något? Nix han slumrade, tuff natt igår! Skrek ”vakna för fan” det funkade dåligt, tror han inte förstår svenska!

Helgen innebar ett 40-årigt bröllopsfirande för Mike och Ann Weston. Hipp hipp hurrrrray! Världens bästaste Ann står trots allt ut med Mike, som är min näst bästaste i världen!

Mike ÄR den mest engagerade DF-generalen alla kategorier. Träffar ni honom någon gång, så bjud lite snyggt på ett glas vin eller en Pint. Det uppskattas!

Ovetandes om ställning, tänkte jag att, eftersom jag har B rigg och Mick A rigg, så behöver han dyka på länsen! Det hände aldrig. Shit. Han kommer vara före efter första länsen. Jag med B rigg och han med A. Samma poäng borde innebära att min spik ger utslag. Eller???

Sen singlade Derek upp som en månlandingsraket. Det skulle visa sig i efterhand att mitt sista race ”for the medals” började med en något trist start (jepp nu ska jag tjata igenom varje motvrid i skriven form) var låst mellan en läbåt och en lovartsbåt, kunde inte slå när motet kom, och konstellationen drog mig ut till Wales eller nåt…..f-ck, slå då!!!!! Jag släppte på skotet, så jag kunde slå i den 30-gradiga motan vi gick i, fick ett hyggligt BB slag upp mot mitten av banan, såg båtarna inne på land höjda nåt löjligt mycket. Fick ett mot, slog i det, gick 10 meter, mot igen, slog i det, sen ut på SB lay och rundade i tät. GÖTT!

Var är Mick? 4 båtar bakom, YEY, det här löser sig, länsar som jag aldrig länsat förr, klipper 3 båtar och väljer med lätthet den högra bojen, pulvrar på och lägger BB slaget vid första motet, går före med flera meter tillgodo och leder sista rejset. Slår till SB och bevakar, först runt korken, kommer leda vid länsbojarna, bara B riggar här.

Sagt o gjort väljer höger boj efter dyk med B. Alla dök! Går 10 meter, slår inåt målbojarna. Derek den rackaren valde vänster boj och kommer nära, det höjdar vid land, höjdar typ 30 grader, jag hade nog 4-5 cm marginal när jag passerade för BB. Gött, jag har SB nästa gång vi möts om 20 meter innan mål, jag slår, Derek slår, jag går före, klart före, det kommer en by, 12 meter, Derek kryssar på med B mot mål, jag ska slå, kommer inte runt, försöker igen, går inte, jag gippar, en ljudlig suck hörs (OH NO, 60 CANT MAKE THE TACK) från ”publiken” från UK, jag gippar runt och Derek vinner, jag tvåa, Mick 4a, det borde räcka…….

Det jag inte hade koll på var ju att Derek var närmare än Mick! 1 poäng är 1 poäng!

Jag har aldrig varit nöjdare med en slutplacering i ett internationellt mästerskap med yppersta eliten på plats. En andraplats efter ”omöjlige” John Tush Tushingham är inget annat än en glasklar seger i min värld, tack alla som stöttat genom kommentarer och det är ganska många GBR som siktar mot Globals!


Fick skäll efter Dallas, DF95 Globalsreportaget för att inte ha med priset, så jag slänger in en bild på just detta, helgens pris.

Eftersom jag seglar Salt Racing-tyg, tyckte Cat Sails att jag borde få en voucher på ett nytt ställ tillsammans med snyggt silver!

 

 

 

Vid tangenterna

Jonas Samson
SWE60

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.