Tack för förtroendet. Förbundet valde vid årsmötet i Västervik mig till ordförande för att efterträda Bosse Gullberg som avgick efter väl förrättat värv.
Valet kan ju tyckas märkligt. Till skillnad från Bosse (som firar 50 år som medlem i Ljungskile Segelsällskap) hade jag egentligen inte kappseglat – under 50-årsperioden sedan min stjärnbåt försvann på Kössö i stormen 1969 – fram till 2019. Jag har tillbringat ungefär 25 år av min yrkesaktiva tid utomlands. Det närmaste jag kommit till segling under den perioden har varit lite vindsurfing i Angola och på Baggensfjärden.
Det dröjde alltså 50 år innan jag upptäckte ett antal små båtar i vattnet utanför Kattholmen i Gustavsberg och frågade en av seglarna, Magnus Timerdal, vad gubbarna höll på med (SM DF65): ”Vad är det för slags båtar?” Vännen Magnus (som visade sig ha bott nära oss på Värmdö) svarade tålmodigt: ”Det är en och samma båttyp..”
Och på den vägen är det.
Jag byggde DF65, DF95, började e-segla med appen Virtual Regatta Inshore (har nu liksom ett antal andra DF-seglare deltagit i flera SM) och skaffade så småningom en IOM (Britpop) som även den höll på att krossas mot klipporna i Vadstena under SM förra året. Den byttes ut mot en ny Kantun 2. Jag inbjöds generöst att delta i seglandet både i Stockholmsområdet och i Mariestad. Jag tyckte att jag efterhand blev bättre från en mycket låg nivå – men det blev alla andra också från sina nivåer. Så mitt motto blev och förblir: tävla med dig själv.
I arbetsbeskrivningen för förbundets ordförande står: föreningens utveckling. Beslut om detta tas ju egentligen av årsmötet och löpande av styrelsen så jag ska väl inte skriva så mycket om det ännu. Men jag tillåter mig ändå några tidiga reflektioner.
Hade jag som mina två bröder varit läkare hade jag systematiskt ordinerat radiosegling inte bara för pensionärer utan för alla som behöver tänka på något annat i svåra tider och känna sig mindre ensamma i vad som ibland kan uppfattas som en ganska grym värld. Radioseglingen tror jag försenar demens och förbättrar koncentrationsförmåga och balans och förmågan att stå och gå under många timmar. (Bra för mig som fyllt 75).
Radioseglingen kräver delvis andra egenskaper än dem som samhället premierar för att göra karriär och tjäna mycket pengar. Många av dem jag möter är skickliga hantverkare/tekniker med en stark strävan efter noggrannhet och perfektion. Jag förstod snabbt att de som till synes aldrig har några problem med sina båtar lägger ner mycket tid hemma på att utesluta möjliga fel. Det är också något som är värt att förmedla till ungdomar som kan vara intresserade av radiosegling. Det är ju ändå fantastiskt att flera tusen personer betalade en slant för att prova på radiosegling på båtmässorna i Göteborg och Stockholm i år.
Vad yngre och äldre behöver är att komma över tröskeln och göra den investering, främst i tid, som krävs för att få ordning på den första båten. Det räcker då inte att få båten monterad av någon annan. Då blir man lätt ställd när fel uppstår under seglingen och man kanske inte snabbt kan få hjälp att lösa problemen. Jag har hört att en hel del potentiella radioseglare givit upp just där – när de känt sig både lite övergivna och helt enkelt alltför långt ifrån pallen under de första seglingarna.
Men jag tänker tvärtom: vore det inte lite konstigt om de som har ägnat decennier av sitt liv att lära sig kappsegla inte skulle få utdelning för det? Vad har jag för rätt att förvänta mig att komma före dem efter några korta års segling? Själv blir jag glad de gånger då jag har haft särskild tur med vinden under enskilda seglingar. Jag har lärt mig att jag kanske har sån tur ett par tre gånger under en tävling med 15 heat. Mitt mål är att öka det antalet lite grann men jag inser att det kommer att ske långsamt. Samtidigt blir jag äldre men hoppas kunna segla länge än. Jag har träffat flera seglare som närmar sig 90 års ålder.
Här har förbundets hemsida redan kommit en bra bit på väg men mer finns att göra. Och det är kanske något jag kan bidra med efter att ha botaniserat rätt mycket bland videos och texter internationellt under de senaste åren.
När Magnus Timerdal i samband med rankingseglingarna i Sjötorp 2019 på hösten erbjöd sig att ge mig några trimningstips för DF65 och Df95 spelade jag in detta och Magnus lade ut länken på hemsidan.
Sedan dess har mer än 4000 visningar gjorts av detta enkla material som med bearbetning tog ett par timmar att producera. Det visar att det finns en efterfrågan och att det är värt besväret att göra det som Magnus försökte åstadkomma i Västervik nyligen nämligen att kommentera inspelad bild. Det görs rutinmässigt i IOM-sammanhang på global nivå, i USA ibland och kanske framför allt i Australien av den generöse DF65-seglaren Mike Jefferies. Vad som är viktigt här att notera är att kommentarerna inte behöver göras när videon spelas in utan kan läggas till i efterhand i samtal till exempel över Zoom eller Teams mellan några deltagare eller experter när videon spelas upp genom delad bild.
Det här tänkte jag ta upp i styrelsen som en möjligt bidrag från min sida att förbättra återväxten i förbundet och hjälpa medlemmarna att få en överblick över olika typer av starter, trimningstips etc. Som det ser ut nu ligger det tips av alla de slag på nätet från hur man trimmar till hur man rostskyddar sin båt (se nedan länklistan). Det finns också en internationell Facebook-sida som jag administrerar sedan 2019 med mer än 2500 medlemmar där sådant material successivt lagts ut.
Flera medlemmar har bidragit aktivt till att producera videos som kan användas i undervisningssyfte. Senast kom seglingarna i Västervik att sammanfattas i en video som visade hur de olika starterna hade sett ut. Föredömligt tycker jag.
Parallellt tänkte jag också försöka hjälpa Mats Hagman och andra att skapa intresse för Globals i Nynäshamn 2024 genom att lägga ut en del material på engelska. Fleetwood Globals för DF95 kommer ju snart att vara i rampljuset och dit åker ju Mats och andra för att hämta idéer och sprida information om vad vi planerar i Sverige.
Som jag sa på årsmötet är jag full av beundran för alla de entreprenörer som driver verksamheten framåt på en mängd olika platser från Falun till Lerum till Västervik. Det är inte längre fråga om några stycken engagerade utan ett antal som lägger mycket tid både på att hjälpa andra seglare, arrangera events och arbeta som domare. Här gäller det är väl snarast för styrelsen att sprida kunskap och kännedom om vad som görs på andra håll för att ge inspiration och möjlighet till samarbete till exempel när det gäller utbildning.
Lite inspirerad blir man när man besöker en segelklubb i Split i Kroatien som både har storbåtsegling, jollesegling, IOM och en stor ungdomsverksamhet med DF 65.
KSSS och svenska seglarförbundet stöder nu aktivt e-segling som en metod att locka fler tjejer och ungdomar till jollesegling (vid e-SM-finalen på båtmässan kvalade för första gången en tjej/dam i år). I Sjötorp har vi gjort ett liknande enkelt försök att köra lite DF-segling med unga jolleseglare. Ett mycket tidseffektivt sätt att lära sig reglerna. Det vore intressant att höra om det finns fler som prövat samma sak.
Det här är en första hälsning från mig som ny ordförande. Ge mig gärna lite feedback på min email larserik.lundin@gmail.com eller på Facebook.
Lars-Erik Lundin
PS. här är några länkar till
- playlists på Youtube som jag börjar sätta ihop
- samt till min internationella Facebooksida för
DF 65/95 – IOM – Virtual Regatta Sailing tips (Facebook)
Df65 – Df95 racing tips (med ett fyrtiotal videos så långt).
Exempel på en website där jag försökt samla instruktionsmanualer: