När jag inför DF65 Globals I Nynäshamn nästa år skummar sajten dfracing.world så inser jag som relativt nybliven ordförande i Df Sailing Sweden att det inte finns skäl att försöka uppfinna hjulet på nytt. Grundarna av båtklasserna DF65-DF95 anförda av konstruktören John Tushingham gav för ett par år sedan ut ett tanke papper som fick titeln ”Founders Statement”. Tanken var att detta skulle ge underlag för bildandet av nya nationella klubbar runt om i världen – vilket sedan också hände i länder som nu senast Kanada och Irland. Det bildades en fokusgrupp i vilken även Petter Kostman som svensk representant deltog. Resultatet blev ett 20-sidigt dokument som du kan läsa här. Utgångspunkten var Tushinghams konstaterande att det är lätt att bygga en båt men mycket svårt att bygga en båtklass.

För oss nykomlingar i klassen är det lätt att gå i fällan och tro att vad radioseglingen gäller är att vinna. Men hur kul är det att vinna om ingen annan deltar i tävlingen? Och vem ska betala och arrangera? Vad händer – vilket nu är på god väg att ske – när de flesta seglare redan är pensionärer? Varför ska man köra tiotals mil för en tävling om dem man träffar är främlingar som man inte känner någon gemenskap med?  Vad säger familjen när pappa eller farfar/morfar ger sig av ännu en värdefull helg då gräset skall klippas och barnbarnet skall på fotbollsträning? Vad säger plånboken i en tid med skenande räntor och allt dyrare bränsle? Allt det där har man redan tänkt på i gruppens dokument. Radiosegling måste vara engagerande för fler än de som seglar och för fler än de som har chans att vinna. Sporten måste locka yngre och inte minst kvinnor. Familjerna måste se ett värde i att mycket tid ägnas åt sporten.

Det för mig till en annan källa till kunskap på den internationella sajten. Under ett antal år har man hittills intervjuat sju erfarna seglare – från Sverige Jonas Samson. Det som jag fäste mig vid var att ett av intervjuoffren talar om att hans psykiater ordinerat radiosegling som botemedel mot en depression. Och de rent fysiska hälsoeffekterna är också betydande. Jag gick 20 000 steg den första dagen under DF95-SM i Vadstena och 13 000 steg den andra.

I Ålsten i helgen hurrade vi för Olle Malmgren när han vann åttonde racet. Han är född 1936 och tidigare elitidrottsman och ser detta som träning. Jag skrivit det förut och jag skriver det igen: Radio segling ”is good for you”. Och inte bara för dig utan för din familj som får en gladare och mera tillfredsställd familjemedlem.

Förbundet utvecklas

Det här är mitt tredje ordförandebrev sedan april och det är ingen brist på stoff.

Jag har fått uppgiften i styrelsen att tänka på hur förbundet ska kunna utvecklas vidare. Development är därför den naturliga startpunkten när vi bokstaverar DragonForce på engelska inför världsmästerskapen nästa år. Utveckling har flera dimensioner. Det finns mycket att vara glad över när det gäller radioseglingens utveckling i Sverige. Vi har nu fler än 240 betalande medlemmar. Och vi i styrelsen är relativt säkra på att vi är bara i början på en utveckling som vi inte vet slutpunkten på, förutsatt att det inte blir krig i hela världen. Enkelt uttryckt lär klassen få svårigheter om vi inte får fortsätta att importera från Joysways i Kina

Just nu ser det bra ut i Sverige. Nya seglingsplatser kommer till i snabb takt: Lerum, Västervik, Marstrand, Norrtälje, Västerås etc.  Förr eller senare kommer det vara en realistisk vision att det går att segla utan att åka långa sträckor med bil som vår regionindelning redan syftar till att minimera utan att ta bort möjligheten till nationella rankingpoäng. Då kommer sporten att inte bara bli mer ekonomisk utan också mer miljövänlig i olika avseenden. Då blir det också möjligt att på ett helt annat sätt få med ungdomar. Som framgår av den internationella sajten så är radiosegling ett steg på vägen mot att tävla med större båtar, parallellt med jollesegling och numera även e-segling som stöds av det svenska seglarförbundet och inte minst KSSS anförda av tvåan i Gotland Runt Chris Harding. Det är en ny trend – hittills har det mest varit att de som tidigare seglat och tävlat i stora båtklasser gått över till radioseglingen när det blivit svårare att få båten i sjön.

DF 95 växer

Allt fler IOM-seglare vill delta i Dragon Flite-95-regattor som anordnas både inom och utom landet. Dragonflite-gruppen på Facebook har nu över 300 medlemmar vilket indikerar ett snabbt växande intresse. Det gör också det faktum att när 35 nya båtar registreras i Marstrand så är det DF95, inte DF 65 som det handlar om. Där satsas det stort på en för radioseglingen mycket attraktiv plats.

Och när SM i DF 95 skickligt anordnades i Vadstena av segelsällskapet där (SSVÄT) med Micke Lindell som seglingsledare så deltog 39 startande under två hektiska dagar. I artikeln ”Magnus Timerdal Svensk Mästare DF95” på denna sida kan du läsa mer om den rafflande finalen och även titta på en video som jag försökt att spela in och kommentera i efterhand (förbättringspotential – men en form som kanske passar som ambitionsnivå i samband med Globals i Nynäshamn i maj nästa år – mer om det nedan).

Om DF95 kan kanske tilläggas att det är en båt som gör det flesta seglare glada – den seglar fort och vackert och är något lättare att hålla torr än DF65. Och fortfarande praktisk att transportera i personbil och på flyg i de svarta lådorna som rymmer allt utom A-riggen monterad. Den kostar något mer men många tycker att det är det värt. Och tekniken att montera riggar, elektronik är i stort sett densamma. Så mycket talar för att detta kommer att bli en stor klass i Sverige även om rankinglistan just nu är hälften så lång som för DF65. Och för dem som vill tävla i England är DF95 ett utmärkt val. Senast klarade en av våra mest seniora medlemmar Stig Strömquist hem en hedrande 15-plats i Poole den 8-10 september. Och de strålande svenska och nordiska framgångarna på bredden i DF Globals i Fleetwood 12-19 maj i år med Michael Collberg m fl högt placerade kommer sent att glömmas av oss som följde varje heat med spänning på distans.  Där kunde vi också tydligt se att DF95 inte är en klass som är begränsad till Stockholmsområdet. Flera seglare som normalt (t ex i Mariestad med tre av de tjugo första placeringarna i Fleetwood) tränar med DF65 visar sig kunna utnyttja den erfarenheten för att placera sig på topp globalt i DF95.

Vi blir äldre – nu gäller det att vi också blir yngre!

Vi blir alla äldre men det tycks inte vara ett hinder (så länge som hälsan är någorlunda). Mer än en tredjedel av de anmälda till nationell ranking i DF65 i Södertälje i september är Grand Masters=pensionärer. På nivån DF95 är det hälften. Att GM-seglare går hem med flera priser både för bästa Grand Master och plats på pallen kommer att bli allt vanligare. Det finns de som tycker att gränsen till Grand Master bör flyttas upp ett antal år.

Detta gör det desto viktigare att intressera yngre förmågor som ju skett med stor framgång i släkten Lindholm med Johan som efter en fenomenal seger i Gryt i augusti nu också debuterat framgångsrikt i DF95 i Vadstena med en hedersam 11-plats. Detta efter att ha börjat segla båten någon dag innan… Läs gärna Mats Hagmans fina krönika från Gryt om Lindholmarna  – men också Johans påpekande att han visst måst träna och tävla många timmar för att komma dit han redan är. Formeln är fortsatt Fallenhet+Träning=Resultat.

Till detta måste dock tillfogas – som betonas av nästan alla Skippers som intervjuas på den internationella sajten – faktorn Förberedelser och kvalitetskontroll där vi har föredömen i förbundet som nästan aldrig har problem på banan – och det är naturligtvis inte en tillfällighet. För oss andra finns det bara en lösning: läs och lär och kontrollera allt som förefaller självklart. Och fråga andra – det är förvånansvärt hur lätt andra ser fel i båten som du själv förbisett. Står masten rätt? Sitter pluggen i? Har du satt på strömmen? Till och med det sistnämnda upptäcks ibland för sent av mycket erfarna seglare.

Förbundets roll som intresseorganisation för medlemmarna

Detta hindrar inte att vi som förbund har anledning att fånga upp tankar från klubbarna och fortsätta att bidra till kvalitetsarbetet när det gäller att utveckla  båtar och riggar liksom även vägledning om hur olika servon mm skall installeras och rostskyddas. Att det är viktigt att försöka åtgärda det som kanske kan lösas redan i fabriken är uppenbart. Men också till synes små problem som att bridle-ringen för storskotet kan behöva slipas av för att skotet inte skall förstöras kan vara viktigt. Att gummilinan måste spännas – inte för hårt för att förstöra servot, inte för löst för att tråden skall gå av trumman är ett mycket vanligt problem. Och erfarenheten är väl att om du måste öppna luckan till innanmätet under pågående segling riskerar du en otät båt med allvarliga följder för resten av dagen och en risk att behöva byta ut dyra elektroniska komponenter. Problem tycker jag som fortsatt är värda en och annan tråd i våra Facebookfora. Kanske är det dags att på nytt aktivera det forum som finns på hemsidan där vi lite mer systematiskt kunde samla råd och erfarenheter från medlemmarna när det gäller trimtips, båtunderhåll mm.

Några ord om Globals

Till sist några ord om Globals -24 där planeringen framskrider på ett bra sätt. Segelsällskapet NSS i Nynäshamn har etablerat ett bra samarbete med den globala kommittén anförd av Phil Burgess från Australien. Vår representant i detta fortsätter att vara Mats Hagman. Förbundet hjälper också till med att förbereda inmätningen av båtar med hjälp av experter som Rolf Andersson. Det var en procedur som tog alldeles för lång tid i Fleetwood. Våra mest erfarna seglare ger också råd om banläggningen tillsammans med Micke Lindell som tilltänkt seglingsledare. Fagerviken Nynäshamn anses av det internationella förbundet helt acceptabel som arena och är en mycket vacker plats som framgår av bilden. Förutsättningarna för arrangemanget socialt med mera är mycket bra.

Själv kommer jag att koncentrera mig på det som vi har åtagit oss att göra från förbundets sida – dokumentation inklusive videoinspelningar. Vi föreställer oss inte livesändningar utan redigerade videos och snabb förmedling av resultaten på nätet. Låt mig ta tillfället i akt och efterhöra om det finns intresse att delta med kameror och kanske även drönarfotografering. Förbundet har diskuterat att underlätta sådant deltagande praktiskt och kanske också ekonomiskt. Professionell streaming tror vi inte på, givet erfarenheterna från flera tidigare VM. Och vi behöver kommentatorer som känner seglarna och vet vad radiosegling är. Hör gärna av er till mig med förslag och synpunkter (larserik.lundin@gmail.com). De som inte vet någonting om radiosegling förstår i regel inte vad som händer på banan om seglingen inte kommenteras och om fotograferingen görs på ett sätt som inte visar segelnumren. Det är dags för oss att få en större publik i Sverige och internationellt!.

Lars-Erik Lundin